Tappad

Sitter här alltför långt bort för att träffa männshan.
Jag tycker att jag borde vara duktigare på att skiva här när jag faktiskt mår bra. Haha, jag lovar. Varannan dag tycker jag att livet ser riktigt ljust ut. Solen skiner osv. De dagarna är jag dessutom någorlunda säker på att allt det här som jag skriver om kommer att lösa sig.
Men det är när det är tvärtom som jag skriver här.
Haha, som nu
Nu vill jag bara sjunka genom jorden och aldrig komma upp igen.
Jag tog mod till mig igår (igår var en bra dag) och kontaktade honom
inget svar

så idag är det svart
svart
magont
inga tårar än, men de kan ligga på lur om han inte svarar snartsnartsnart

dessa dagar har jag dessutom inget tålamod, jag vill ha svar på allt NU, men det är nu jag inte vågar fråga för jag mår skit

kan inte sluta tänka på det
tror han har slutat tänka på mig dock... inte så konstigt
jag känner själv att jag börjar flyta iväg med tankarna även om de finns kvar.
så blir det när det inte är nära inpå, "aktuellt", när han inte står bakom knuten hela dagarna.

Men jag vill att han ska stå runt knuten hela dagarna
jag känner mig som en stalker

tänk om han skulle veta hur jag resonerar i min skalle
om jag hade vart han skulle jag hade inte bivit attraherad av mig direkt, haha
men jag tror att alla är sånna, inuti.
Om man skulle få reda på folks tankar så skulle vi alla sättas in på hispan.

Särskillt inte när det gäller löööve.
Inte konstigt att brott, mord och krig kan ha sin grund ur kärlek. Sjukt.